Jag överlevde...

...loppet. Det är alltså inte därför jag inte har synts till på  ett par dagar. Däremot har jag varit större delen av tiden på jobbet och har därför inte hunnit så mycket annat (än att stupa i säng så fort jag kommer hem). Jag har dessutom lovat mig själv att aldrig mer vara otränad. Att springa 1 mil i terräng upp och ner var grymt jobbigt utan en enda kilometer i benen och väckte inte habegär direkt. Nu är det andra bullar som gäller när det kommer till träning.

Kommentarer
Postat av: Susanne

2008-10-01 @ 11:40:34
URL: http://www.undersolen.se/
Postat av: Susanne

Förlåt, råkade skicka ett tomt meddelande. Inte meningen... :-/



Jo! Jag har skrivit om Dig i min dagbok idag 1 oktober. Kika in om Du vill!



:-)

2008-10-01 @ 11:41:42
URL: http://www.undersolen.se/
Postat av: Malin

Jäkligt strongt gjort iaf att delta utan en kilometer i benen!! Vet ju att den milen är svinjobbig!! Även om man tränat lite... Själv tänker jag satsa på 15 km nästa år om mina hälsenor hinner bli bra bara.

2008-10-01 @ 15:49:10
URL: http://homeandliving.blogg.se/
Postat av: Lilla jag

Att du vågar springa ett lopp när du inte tränat inför det. Jag kommer knappt till närmsta busshållplats :)

2008-10-01 @ 18:14:27
URL: http://irenev.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback